Inom den experimentella psykologin ansluter man sig normalt till det som Fathali Moghaddam (2005) benämner kausal universalism, nämligen att mänsklig beteende kan beskrivas i termer av orsak och verkan, och att dessa orsakssamband fungerar på samma sätt som i den materiella värld som studeras av exempelvis kemister och fysiker. Ett annat ord för samma sak är determinism, att allt som sker sker med nödvändighet, helt bestämt av föregående orsaker eller andra givna villkor.

Psykologi är en så bred och heterogen akademisk disciplin att man kan fråga sig om det verkligen handlar om ett ämne, eller om man kanske borde tala om flera psykologier, i pluralis. En indelning som jag brukar använda mig av utgår från Jürgen Habermas »kunskapsintressen« och skiljer således mellan psykologi som naturvetenskap (tekniskt kunskapsintresse), psykologi som humanvetenskap (praktiskt kunskapsintresse) och psykologi som samhällsvetenskap (emancipatoriskt kunskapsintresse). Gerd Christensen (2004) har skrivit en bok om psykologins vetenskapsteori med utgångspunkt i just denna indelning (även om boken är rörig intill oläslighet).

Efter lång och spänd väntan är det alltså klart: jag är antagen som doktorand vid Institutionen för psykologi. Därmed byter bloggen namn från »universitetsadjunkten« till »psykologidoktoranden« och jag kan jag glädja mig åt att uppbära lön även efter nyår – men mest av allt gläds jag åt chansen jag fått att genomföra mitt forskningsprojekt om depression och faderskap.

Lingvisten och den politiske aktivisten Noam Chomsky är bland annat känd för sin kritik av psykologin, framför allt Burrhus Skinners variant av behaviorismen. Hans artikel A review of B. F. Skinner’s Verbal behavior (1959) betraktas ofta som startskottet för den »kognitiva revolutionen« inom psykologin.

Frågan om betyg i skolan tycks vara en fråga som engagerar många. En del är för, en del är emot. En del tycker att vi skall ha betyg tidigt, en del sent, en del inte alls. Argumenten varierar, från nödvändigheten av att i god tid upptäcka problem till en personlig erfarenhet av att »betyg hade varit nyttigt för mig«. Tre frågor berörs dock mera sällan: Vad är egentligen betyg, vad är syftet med att använda dem och vems intressen tjänar de?