Jakten på en narrativ metod: 3. Moratorium

Alexandra Georgakopoulou (eller Αλεξάνδρα Γεωργακοπούλου som hennes namn torde stavas på grekiska) är inte nådig mot sina läsare i Small stories, interaction and identities (2007). Hon har uppenbarligen flera poänger och jag uppskattar att hon går i dialog med så många ”etablerade” narrativa teorier. Hennes syfte är solklart: hon vill etablera en ny form av narrativt studium, ett studium av små berättelser i form av social praktik eller rätt och slätt samtalande (talk-in-interaction) till skillnad från det dominerande angreppssättet, nämligen att studera stora berättelser som texter, mer eller mindre frikopplade från den situation de tillkommit i.

Detta kräver förvisso att flera luckor fylls igen; som Georgakopoulou själv påpekar, måste man fylla glappet mellan mikro- och makro-nivåer, mellan det ”lilla” sammanhang i vilket berättelsen växer fram (som talk-in-interaction) till det ”stora” sammanhanget av bakomliggande ”diskurser” och ”kulturella föreställningar”; kort sagt, här krävs en trovärdig sammanfogning av berättelseteorier och diskursteorier.

Men på vägen dit engagerar Georgakopoulou varenda teoretiker inom fältet. På bara några få sidor möter jag namn som Michail Bakhtin, Michael Bamberg, Richard Bauman, Michael Billig, Jerome Bruner, Norman Fairclough, Mark Freeman, William F. Hanks, William Labov och Emanuel Schlegoff – bara för att nämna några – och deras begrepp: mode of action, indexicality, community of practice, entextualization, micro-relations of location, interactional zone, chronotope, och så vidare, och så vidare. Lägg därtill en inte helt solklar disposition och en ganska svår engelska. Tät, tungläst och krävande är bara förnamnen.

Även om Georgakopoulous bok är intressant för de teoretiska bidrag hon lämnar, kanske det inte är den bästa boken när man söker efter någon form narrativ metod? Georgakopoulous teoretiska bidrag är dessutom i mångt och mycket inkorporerat i David Hermans sympatiska (men inte över all kritik höjda) och i jämförelse extremt lättlästa Basic elements of narrative (2009).

Igår upptäckte jag att Georgakopoulou författat en metodbok tillsammans med Anna De Fina, professor i lingvistik vid Georgetown University: Analyzing narrative (2012). Upplägget i boken är väldigt intressant och helt i linje med mitt eget sätt att tänka kring berättelser just nu. Titta bara på kapitelindelningen:

  1. Berättelser som text och struktur.
  2. Berättelser som sociokulturell variabilitet.
  3. Berättelser som interaktion.
  4. Berättarmakt, auktoritet och ägarskap.
  5. Berättelser och identitet.

Den är helt enkelt för intressant för att jag inte skall läsa den, så den är beställd (den fanns inte på universitetsbibioteket).

Under leveranstidens moratorium kommer jag helt enkelt att ge mig ikast med mitt empiriska material och påbörja när-analysen. Jag har trots allt en klar bild av vad jag vill göra och hur jag skall nå dit – men det får bli föremål för ett annat blogginlägg.

Referenser

De Fina, A., & Georgakopoulou, A. (2012). Analyzing Narrative: Discourse and Sociolinguistic Perspectives. Cambridge: Cambridge University Press.

Georgakopoulou, A. (2007). Small Stories, Interaction and Identities. Amsterdam: John Benjamins.

Herman, D. (2009). Basic Elements of Narrative. Chichester: Wiley-Blackwell.

En reaktion på ”Jakten på en narrativ metod: 3. Moratorium

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s