Under vårterminen 2021 läser jag universitetets grundkurs i filosofi på distans. Det första momentet är filosofins historia och vi har kommit fram till George Berkeley. Det slår mig hur lika hur Berkeleys och Husserls utgångspunkter är. De två första punkterna i Berkeleys A Treatise Concerning the Principles of Human Knowledge (1710) är inget annat än en beskrivning av Continue reading

Ordet »fenomenologi« har i huvudsak tre olika betydelser: (1) ett delområde inom filosofin vid sidan om andra sådana delområden som ontologi, epistemologi och etik; (2) en filosofisk riktning eller tanketradition förknippad med kontinental filosofi; (3) en av Edmund Husserl utarbetad filosofisk metod att närma sig grundläggande frågor som »medvetande«, »mening«, »kunskap«. Här är Continue reading

Min handledare tipsade mig i morse om en forskningsartikel med den anspråksfulla titeln “Why natural science needs phenomenological philosophy” (Rosen, 2015). Nu är varken biofysik eller molekylärbiologi mitt område och jag är inte bekant med Michelson–Morey, deras experiment eller vilka konsekvenser det får för objektivitet så som det förstås i vad Steven Rosen kallar Continue reading