Det miljörelaterade funktionshinderbegreppet

Det mantra jag gång på gång upprepar i min yrkesutövning som psykolog är att ett funktionshinder är en benämning på diskrepansen mellan omgivningens krav och individens förmåga. Terése Österholm och Bo Hejlskov Elvén resonerar på samma sätt, lustigt nog med exakt samma exempel som jag brukar använda:

[A]lla beteendeproblem är en konsekvens av bristande förmåga hos individen och krav från omgivningen på just denna förmåga. Detta tänkande definierar det vi i vanliga fall kallar det miljörelaterade funktionshinderbegreppet. Begreppet innebär att en person kan ha en funktionsnedsättning, men ett funktionshinder (handikapp) uppstår först när omgivningen kräver en förmåga personen inte har. Vi tar ett exempel: En person är närsynt. Det är en funktionsnedsättning. Om personen jobbar som urmakare kanske det inte är ett problem. Men om personen jobbar som lastbilschaufför blir det genast det. Det uppstår ett funktionshinder, vars storlek är densamma som gapet mellan förmåga och krav på förmåga. (Österholm & Hejlskov Elvén, 2020, s. 35)

Detta kallas tydligen för det »miljörelaterade funktionshinderbegreppet«. Ärligt talat visste jag inte att det fanns något annat funktionshinderbegrepp. Ett funktionshinder är ju inte en individegenskap.

Hur som helst, Österholm och Hejlskov Elvén fortsätter:

Funktionshinder kan utifrån detta sätt att tänka avhjälpas på olika sätt:

  • Genom att ändra på personen. Det kan vara genom träning eller behandling. I detta fall kanske en operation.
  • Genom att ändra på kraven. I detta fall genom att se till att hen blir urmakare i stället för lastbilschaufför.
  • Genom att kompensera. I detta fall med glasögon eller linser. (Österholm & Hejlskov Elvén, 2020, s. 35)

I skolan tenderar problem att tillskrivas egenskaper hos eleven själv: eleven vill inte, kan inte, är illasinnad och så vidare. Lösningen på en sådan problemformulering blir som regel att försöka ändra på eleven. Men det leder bara till att pedagoger och annan personal känner sig ännu mer maktlösa. För hur skall man få en elev som inte vill att vilja? En elev som inte vill har vi ju inte kontroll över. Däremot har vi kontroll över miljön, det som Österholm och Hejlskov Elvén kallar den pedagogiska ramen. Där kan vi justera kraven och kompensera individens bristande förmåga – och samtidigt ägna oss åt någonting vi faktiskt kan kontrollera.

Referenser

Österholm, T., & Hejlskov Elvén, B. (2020). Ärendehandledning: inom skola, vård och omsorg. Studentlitteratur.


Författare: Stefan Björk

Leg. psykolog och fil. dr. i psykologi.

Comments on “Det miljörelaterade funktionshinderbegreppet”