Internal Family Systems (IFS), reifikation och homunculus-tankefelet
Internal Family Systems (IFS) är en variant av psykoterapi där utgångspunkten är att psyket består av flera delar eller delpersonligheter. Tanken är inte på något sätt ny. Freud delade till exempel in människans psyke i detet, jaget och överjaget. Objektrelationsteorin handlar om relationer mellan interna »objekt« som är internaliserade viktiga anknytningspersoner (introjekt). Inom kognitiv terapi och KBT används begrepp som »scheman« och »möjliga själv« som i praktiken är ett slags delpersonligheter. Teorier kring trauma och strukturell dissociation benämner delpersonligheter (ANP och EP) på ett sätt som är mycket likt IFS. Det som gör IFS unikt i sammanhanget är dels att flera delpersonligheter antas vara psykets normala och önskvärda funktionssätt, dels att det intressanta är hur de olika delpersonligheterna förhåller sig till varandra i ett »inre familjesystem«.