fenomenologen.se

Lesley Barclay och Deborah Lupton (1999) gjorde under andra halvan av 90-talet en studie som i mångt och mycket anknyter till mitt eget intresseområde. De följde ett antal familjer under lång tid i samband med att de blev förstagångsföräldrar. Artikeln redovisar upprepade intervjuer med 15 män kring deras erfarenheter i samband med att de blev fäder. Intervjuerna har analyserats ur ett diskurspsykologiskt perspektiv.

Det mest påfallande bland dessa mäns erfarenheter, skriver Barclay och Lupton, är hur de upplevde sig marginalserade från föräldraskapet, åtminstone de första sex månaderna. Det faktum att modern och barnet tack vare amningen hade en speciell emotionell relation som uteslöt fadern, var både oväntat och svårt att hantera.

Männen försökte leva upp till ett »nytt faderskapsideal« --»att finnas där«, »engagerat faderskap«, »anknytning« – diskursen om den »nya tidens man«, som Barclay och Lupton uttrycker det:

The expectations associated with these discourses proved, for most men we interviewed, to be unrealistic and were not achieved with the requirements of the workforce and their ›provider‹ status. Nearly all our participants found fatherhood, in the beginning at least, to be disappointing and frustrating. Most of the group expected to be more ›involved‹ than they actually were. Clearly the ›absent father‹ the men said they had experienced with their own father as children was no longer acceptable to this generation of men, but many were replicating this through force of curcumstance rather than choice. (Barclay & Lupton, 1999, s. 1019)

Männen ville vara annorlunda än sina egna fäder, men i brist på riktlinjer, ideal och rollmodeller visste de inte på vilket sätt de skulle vara annorlunda.

Artikeln är intressant för att den berör det område jag själv är intresserad av. Men studien är gjort i Australien, och det australienska samhället skiljer sig från det svenska, särskilt när det gäller syne på faderskap, pappaledighet och sådana saker.

Dessutom berör inte artikeln min kärnfråga, nämligen de nyblivna föräldrarnas relation till sina egna föräldrar. Sökandet fortsätter…

Referenser

Barclay, L. & Lupton, D. (1999). The experiences of new fatherhood: A socio-cultural analysis. Journal of Advanced Nursing, 29(4), 1013-1020. doi: 10.1046/j.1365-2648.1999.00978.x

Ursprungligen publicerad som »Förvånade fäder« på bloggen »Psykologidoktoranden«.

C. P. Cowan, Cowan, Heming och Miller (1991) hävdar att det är en påfrestning när ett par blir föräldrar, ibland till och med värt att kalla »kris«: föräldrar är mindre nöjda med äktenskapet under de år de får och uppfostrar barn, föräldrar är mindre nöjda med äktenskapet under första barnets första år än under graviditeten, och risken för psykos, depression och »blues« ökar hos nyblivna föräldrar.

C. P. Cowan m. fl. formulerar tre hypoteser:

1. Övergången till föräldraskap, som upplevs av 90% av alla gifta par (i amerika på 80talet) innebär ökade risker för mannen, kvinnan och äktenskapet.
2. Påfrestningar i äktenskapet under barnets första år innebär en mindre optimal relation mellan barn och föräldrar med en försämrad kognitiv och social utveckling som följd.
3. Med tanke på riskerna förknippade med att blir föräldrar, borde det finnas statliga preventiva program.

C. P. Cowan m. fl. samlade in data från 72 par i San Fransiscoregionen som väntade barn. De fick besvara ett helt batteri av formulär av allehanda slag, och kom fram till följande:

• Självbild: »Mamma« och »pappa« får större utrymme i de nyblivna föräldrarnas beskrivningar av sig själva, medan utrymmet för »make/maka/partner« minskar. Hos kvinnan blir andelen »arbetare« eller »student« mindre, men inte hos män.
• Roller och kommunikation: När paren blev föräldrar var det kvinnan som tog ett större ansvar för hushållet. De traditionella könsrollerna förstärktes. Förändringen var större än paren hade förutsett innan barnets födelse. Paren var mindre nöjda med äktenskapet och det var mer meningsskiljaktigheter och konflikter. Det vanligaste konfliktämnet var hur hushållsarbetet skulle fördelas.
• Relation mellan barn och föräldrar: Föräldrarnas uppfattning om föräldraskapet och relationen till barnet förändras från fantasier innan barnets födelse till handgriplig erfarenhet efter födelsen. Såväl mödrar som fäder blir mer barncentrerade. Mödrar till 18 månader gamla barn är övertygade om att föräldrarna är de bästa vårdnadshavarna, men fäderna är inte lika övertygade. Denna ideologiska skillnad lägger grunden för ytterligare konflikt mellan föräldrarna.
• Relationer över generationer: Nyblivna mödrar och fäders relation till sina egna föräldrar förändras. För en del innebar det en fördjupad relation till de egna föräldrarna, medan för andra innebar det ett återuppväckande av gamla spänningar och konflikter. (Detta är intressant. Mer intressant är att jag inte kan hitta någon litteratur som berör det på djupet.)
• Stress, socialt stöd, arbete: Kopplingen mellan kärnfamiljen och världen utanför förändras drastiskt för nyblivna föräldrar, mest påtagligt för modern som i de flesta fall (i den här studien) stannar hemma med barnet. Hälften av mödrarna i Cowans och hennes medarbetares studie var fortfarande hemma 18 månader efter födelsen. För fäder var det snarast motsatsen: »their involvement in paid work tended to increase.«

En intressant fråga är när övergången till föräldraskap egentligen inträffar. Om man utgår från Philip Cowans definition av transitioner, behöver det inte vara så att själva övergången tidsmässigt hänger ihop med själva födelsen av barnet. För en del föräldrar började förändringsprocessen långt innan kvinnan blev gravid, andra hade inte riktigt fått kläm på det där med föräldraskap när barnen började »kindergarten«. Hur föräldrarna själva ser på sin övergång från man eller kvinna till far eller mor varierar med andra ord väldigt mycket.

Fortsättningen av artikeln handlar om olika uppföljningar av paren, den senaste tre och ett halvt år efter barnets födelse. Även om artikeln kanske är viktig, intresserar den mig inte. Den handlar om mätning, mätning och åter mätning och modellering av kausala modeller. Det blir för mycket för mig att tvinga in familjer i prediktiva modeller.

Referenser

Cowan, C. P., Cowan, P. A., Heming, G. &Miller, N. B. (1991). Becoming a family: Marriage, parenting, and child development. I P. A. Cowan & M. Hetherington (red.), Family transitions (s. 79–109). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum.

Ursprungligen publicerad som »Att bli en familj« på bloggen »Psykologidoktoranden«.

Statistik inom psykologi handlar ofta om att försöka passa en matematisk modell till sina observationer. Joseph Lee Rodgers (2010) skriver om hur fokus successivt flyttats från den klassiska hypotesprövande statistiken till statistisk modellering. Centrum i den hypotesprövande statistiken är nollhypotesen, denna utsaga om verkligheten som vi, likt ett domstolsförfarande, oftast vill bevisa vara »oskyldig bortom allt rimligt tvivel«. Det finns fem stora problem med en traditionella statistiska hypotesprövningen:

1. Alla nollhypoteser kan avvisas bara stickprovet är tillräckligt stort. Eller för att använda sig av domstolsmetaforen: alla nollhypoteser kan befinnas oskyldiga bara vi har tillräckligt många vittnen – oavsett vad dessa vittnen säger.
2. Traditionell hypotesprövning bygger på att en alternativhypotes ställs mot nollhypotesen. Att avvisa nollhypotesen betyder inte att vi automatiskt får stöd för alternativhypotesen.
3. Att behålla nollhypotesen betyder inte att vi har bevisat att den är sann. Eller med andra ord, nollhypotesen kan aldrig befinnas »oskyldig bortom allt rimligt tvivel«.
4. Hela resonemanget vid statistisk hypotesprövning är bakvänt, eftersom vi undersöker sannolikheten att erhålla givna data förutsatt att nollhypotesen är sann – inte sannolikheten att nollhypotesen är sann förutsatt givna data, vilket vore mera rimligt.
5. Bara för att något är statistiskt signifikant behöver det inte betyda att det är relevant. Eller som Jacob Cohen uttryckte det: »The earth is round (p<0.05).«

Detta betyder dock inte att traditionell statistisk hypotesprövning är värdelös, men man måste ha det ovanstående i minnet när man tillämpar olika metoder för statistisk hypotesprövning – något som det är värre med bland såväl forskare som studenter. Den traditionella hypotesprövningen inbjuder till ett dikotomt antingen–eller-tänkande (signifikant eller icke-signifikant) som egentligen är främmande för vetenskapen. Dessutom sätts fokus på den i själva verket ointressanta nollhypotesen och det är lätt att glömma bort vad det var man egentligen hade för fråga när man väl sitter där med sitt beräknade p-värde.

Matematiska modeller är, precis som alla modeller, förenklade avbildningar av verkligheten som i vissa viktiga aspekter överensstämmer med denna. Ett modellflygplan, till exempel, kan utseendemässigt stämma in i minsta detalj med det verkliga flygplanet – men det kan inte flyga. Detsamma gäller för matematiska, statistiska modeller. De matematiska relationer som modellen uttrycker motsvarar i någon mening de verkliga fenomen som observerats, men utgör alltid mer eller mindre grova förenklingar av den verklighet som man vill beskriva.

Däremot kan man undersöka hur väl en modell passar jämfört med en annan modell. En mer komplex modell förklarar mer än en enkel modell, men en komplex modell är bara bättre än en enkel modell om den faktiskt passar verkligheten bättre, dvs. om en mer komplex modell bättre passar de observationer man gjort.

Rodgers (2010) argumenterar för att vi i stället för traditionell hypotesprövning bör tänka i termer av modeller och hur väl dessa passar våra observationer. Detta för tillbaka fokus till den fråga som i själva verket är intressant, nämligen hur väl våra hypoteser och teorier beskriver verkligheten – till skillnad från statistisk hypotesprövning där fokus alltså ligger på att behålla eller avvisa nollhypotesen.

Enkla medelvärdesjämförelser med exempelvis t-test kan beskrivas som matematiska modeller. Faktum är att såväl t-test som de olika varianterna av ANOVA kan betraktas som specialfall av linjär regression, eller om man så vill, generella linjära modeller (GLM). Även enkla begrepp såsom medelvärde och standardavvikelse kan betraktas som modeller.

Rodgers sätter ord på det jag själv tänkt en längre tid, nämligen att minska fokus på den traditionella hypotesprövningen och i stället fokusera den beskrivande statistiken, inklusive beskrivning av linjära samband (linjär regression). Att att undervisa statistik som en form av modellering av verkligheten tror jag underlättar såväl pedagogiken som förståelsen av statistiken.

Referenser

Rodgers, J. L. (2010). The epistemology of mathematical and statistical modeling: A quiet methodological revolution. American Psychologist, 65(1), 1-12. doi: [10.1037/a0018326]

Ursprungligen publicerad som »Statistisk modellering« på bloggen »Psykologidoktoranden«.

Elder (1991) påpekar att familjeforskning fram till nu (slutet på 80-talet) fokuserat på livshändelser i termer av om de inträffat eller inte:

These and other studies must necessarily begin with the question of whether a specified event or transition has been experienced. Occurence represents the first and most basic property of a transition. In family surveys, we collect this information by merely asking the respondent whether they ever married, had a child, or divorced. Clearly, some potentially important facts are ignored by focusing solely on the occurence of an event. In the case of divorce, we do not know how long the person has been divorced, whether it was the first or second divorce, or whether the event occurred immediately after marriage or many years later. No information is collected on the context of the divorce, economic or otherwise. Despite this incomplete accound, a number of studies continue to rely on it. (Elder, 1991, s. 33–34)

Elders huvudpoäng är att transitioner, eller övergångar i livet, är komplexa företeelser som inte kan reduceras i ett dikotomt inträffat eller inte inträffat. Han exemplifierar det med unwed motherhood, ogifta ensamstående kvinnor med barn. Övergången från ogift, ung kvinna till ogift mamma inbegriper ett antal val:

Another example is unwed motherhood, a life course punctuated by ordered choicepoints and their pathways. An illegitimate birth represents one aspect of a multiphace career. At each point, young women have a choice among options, such as premarital sex or abstention and the use of birth control or not. Different factors influence decision making at each choice point. (Elder, 1991, s. 53)

Det som slår mig är Elders fokus på kvinnans val i kombination med en total avsaknad av perspektiv på kön, klass och etnicitet. Vilka valmöjligheter har en ung, svart kvinna som blivit gravid (vilket hon förstås inte borde ha blivit från första början)? Visserligen kan det där med kön, klass och enticitet räknas in i det som Elder lite svepande kallar för »different factors«, men med den utgångspunkt han har är det sak samma: antingen är kvinnan ett offer för omständigheterna, eller också får hon skylla sig själv.

Referenser

Elder, G. H., Jr. (1991). Family transitions, cycles, and social change. I P. A. Cowan & M. Hetherington (red.), Family transitions (s. 31–57). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum.

Ursprungligen publicerad som »Kvinnor får skylla sig själva« på bloggen »Psykologidoktoranden«.

Inte sällan samlar man in information om civilstånd – ogift, gift, frånskild, änka/änkling, etc – i hopp om att kännedom om detta skall kunna bidra till förståelsen av exempelvis behandlingsutfall av psykoterapi. När sålunda blir dags för analys av resultatet, är det vanliga att lägga in civilstånd (i form av dummy-kodade variabler) i en linjär matematisk modell för att predicera utfallet av behandlingen, mätt med lämpligt psykometriskt instrument.

Hur meningsfullt detta är insåg man för mer än 20 år sedan:

Occurence represents the first and most basic property of a transition. In family surveys, we collect this information by merely asking the respondent whether they ever married, had a child, or divorced. Clearly, some potentially important facts are ignored by focusing solely on the occurence of an event. In the case of divorce, we do not know how long the person has been divorced, wheter it was the first or second divorce, or whether the event occured immediately after marriage or many years later. No information is collected on the context of the divorce, economic or otherwise. Despite this incomplete account, a number of studies continue to rely on it. (Elder, 1991, s. 33–34)

Referenser

Elder, G. H. (1991). Family transitions, cycles, and social change. I P. A. Cowan & M. Hetherington (red.), Family transitions (s. 31–57). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum.

Ursprungligen publicerad som »Civilstånd som faktor« på bloggen »Psykologidoktoranden«.

Det engelska ordet transition betyder »övergång, förflyttning; förändring, omvandling«. Det är ett begrepp som ofta används när man vill undersöka omvälvande förändringar hos individer (komma i puberteten, bli arbetslös, gå i pension, förlust av anhörig, drabbas av naturkatastrofer, etc) och familjer (giftemål, bli föräldrar, skilsmässa, etc). Men kan man verkligen säga att alla de händelser och processer som man kallar »transitioner« handlar om samma sak?

Once upon a time, statisticans only explored. Then they learned to confirm exactly—to confirm a few things exactly, each under very specific circumstances. As they emphasized exact confirmation, their techniques with past insights became less flexible. The connection of the most used techniques with past insights was weakened. Anything to which a confirmatory procedure was not explicitly attached was decried as »mere descriptive statistics«, no matter how much we had learned from it.