I den sjätte delen av min introduktion till psykologin tar jag upp psykoanalysen och dess utveckling från driftpsykologi, jag-psykologi, objektrelationsteori och själv-psykologi till modern psykodynamisk teori.

I den nionde delen av min introduktion till psykologin tar jag upp den kognitiva revolutionen under 1950-talet och dess betydelse för psykologin.

I den åttonde delen av min introduktion till psykologin tar jag upp gestalspsykologin som med utgångspunkt i bland annat fenomenologin lade grunden för den senare kognitiva psykologin.

I den sjunde delen av min introduktion till psykologin tar jag upp fenomenologin och dess inflytande på psykologin sedan början av 1900-talet.

I den fjärde delen av min introduktion till psykologin tar jag upp de på 1700-talet dominerande filosofiska inriktningarna, empirism och rationalism, och hur dessa två tanketraditioner fortfarande lever kvar i dagens akademiska psykologi.

I den femte delen av min introduktion till psykologin tar jag upp behaviorismen (Watson) och radikalbehaviorismen (Skinner) och dess betydelse för den experimentella psykologin.

I den tredje delen av min introduktion till psykologin tar jag upp funktionalismen och dess betydelse för psykologin i slutet på 1800-talet genom pragmatismens företrädare, William James och Charles Pierce.